Debattvågorna rullar höga om man ska tillåta att det byggs en moské vid Ground Zero i New York. President Obama har i ett uttalande understrukit att friheten att utöva religion är fastslagen i konstitutionen och att det inte finns några lagliga hinder för bygget. Eftersom allt kommunicerar men det är svårt att styra vad mottagaren upppfattar, har detta resulterat i att hela 43 procent av den amerikanska befolkningen nu tror att deras president är muslim. Enligt en färsk undersökning.

Lena Calderon, Fri Kommunikation, New York

”Toaletten är världens sämsta papperskorg” – det var budskapet som deltagarna skulle få fram i den tävling för elever från mediaprogrammet på Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping som anordnades i våras. Tävlingen var ett samarbete mellan Tekniska Verken i Linköping, mediaproduktionsbolaget Teknomedia i Norrköping och Ljungstedtska skolan.

Att lära folk att sluta spola ner fel saker i toan är en verklig kommunikativ utmaning, inte minst eftersom de allra flesta anser sig göra rätt redan i dag. Och ändå gör så många fel… En målgrupp som är extra viktig att nå med detta budskap är ungdomar. För att på ett bra sätt nå ut med information till dem anordnade Tekniska Verken en mediatävling med uppdraget att informera om vad man får och inte får spola ner i toaletten. Tävlingen, som var en del i elevernas utbildning, skedde i tre kategorier: film, grafisk produktion och multimediaproduktion.

Allmänheten fick rösta på sina favoritbidrag och sedan valde en jury ut vinnaren av de två bidrag i varje kategori som fått flest röster. Juryns bedömning grundade sig bland annat på hur väl budskapet stämde, hur anpassat bidraget var för målgruppen och om det var korrekt rent faktamässigt.

Priset för vinnarna var en tre veckor lång praktik på Teknomedia i Norrköping.

Projektet var mycket uppskattat från alla håll: Tekniska Verken fick hjälp att nå ut med ett mycket viktigt budskap, Teknomedia fick duktiga och intresserade elever på praktik, skolan fick uppmärksamhet för mediaprogrammet och eleverna fick hett eftertraktade praktikplatser.

Eftersom alla är så nöjda har vi beslutat om en fortsättning nästa år, med ett nytt tema inom vatten och avlopp. Då kommer även eleverna som läser kursen Mediekommunikation få i uppdrag att marknadsföra tävlingen för att få in många röster.

Vi kan verkligen varmt rekommendera samarbeten med skolan av det här slaget – det vinner alla på. 

Är du intresserad av att se de vinnande bidragen kan du gå in på www.tekniskaverken.se/om_oss/skolinformation/gymnasiet/prisutdelning-i-vattentav/

Ulrika Werner, marknadsförare, Tekniska Verken i Linköping, division Vatten

En tes man ofta får till sig, särskilt på senare tid när allt fler ser värdet i att vårda sitt varumärke, är att det tar lång tid att bygga upp ett varumärke men att dess goda rykte kan raseras över en natt. Men hur farliga är egentligen kriser idag? Har vi fortfarande samma minne för allvarliga katastrofer och uppseendeväckande avslöjanden?

Det är frågor jag själv ställt mig ibland under senare tid. Det känns nämligen som vi får till oss så mycket olyckor och katastrofer, att de snart glöms bort för att en ny redan är aktuell. Eller?

I informationssamhällets spår överöses vi dagligen, eller är månne minutligen mer samtidsanpassat, av flodvågor med nyheter och information. Översvämningar på ställen vi aldrig tidigare hört talas om, plan som kraschar, beslutsfattare som fifflar både högt och lågt.

Själv har jag svårt att minnas många, men egentligen stora och allvarliga händelser. Namn på personer har jag ju även till vardags svårt med. Ibland känns det även som om de flesta företag gör något fel så vilken roll spelar det om jag väljer Mc Donalds eller Max? Hur jag än väljer har säkert de jag väljer någon hund begraven.

I och med alla avslöjanden som ständigt avlöser varandra, funderar jag på om vi orkar bry oss längre. Och här kommer min fundering över faran med en kris in. Kan det kanske vara så att skandalen eller katastrofen bara ger en kort knäck idag? Glömmer vi snabbare eller struntar vi rent av i rapporterna och handlar och agerar vi snart som tidigare? Det vill säga, en kris kanske inte gör så stor skada längre. Några veckors försäljningsdipp sen är allt som vanligt igen. Eller?

Självklart är det fortfarande så att ett bra krisarbete underlättare en återhämtning. Ibland kanske en kris eller katastrof rent av kan gynna en. Jag tänker exempelvis på Fritidsresors massiva uppmärksamhet efter Tsunamin. De fick säkert nya kunder tack vare Lottie Knutssons fenomenala hantering.

Vissa ärenden lyckas ju etsa sig fast mer än andra så viss relevans har tesen fortfarande. Men ändå. Ska vår bransch börja tänka om när det gäller krishantering och krisförberedelser? Jag har inget svar på mina funderingar men är tacksam om någon annan har.

Sylvia Rydström
Informationschef
ÖstgötaTrafiken

Ett av de bästa exemplen på kommunikation i Almedalen. Smart, påläst och med ett uns självdistans är ett svårslaget koncept. Från Frälsningsarmén.

Och dessutom kommunikation i realtid, som utsågs till Hetast i Almedalen av Westander.

Hejdå Almedalen. Vi ses nästa år igen.

Swedish Standards Institute presenterade på onsdagen för en fullsatt hörsal i Donnerska huset något som organisationen formligen sken av stolthet över: ISO 26000, eller en standard för socialt ansvarstagande.

Det är inte en certifierande standard men är å andra sidan väldigt detaljerad. Standarden kommer förhoppningsvis att påverka alla organisationers arbete med social responsibility (c:et för corporate lämnat utanför med vilje eftersom alla typer av organisationer bör arbeta med sitt samhälls ansvar).

Det är ett digert dokument som innehåller sju principer:

1. Ansvarstagande
2. Transparens
3. Etiskt uppträdande
4. Erkännande av intressenter
5. Evterlevnad av lagar
6. Efterlevnad av internationella uppförandenormer
7. Respekt för mänskliga rättigheter

och sju huvudområden:

1. Verksamhetsstyrning
2. Mänskliga rättigheter
3. Arbetsrätt
4. Miljö
5. Rättvisa affärsmetoder
6. Konsumentfrågor
7. Engagemang i och utveckling av lokalsamhället

- Ingen organisation idag har nog täckt in allt detta, men det är en bra startpunkt, sa standardkommitténs ordförande Anna Linusson, till vardags på Stockholms läns landsting.

Arbetet har pågått sedan 2004 och involverat 99 länder. Stödet är brett, men för att få just det breda stödet har det också inneburit kompromisser. Till exempel står det inte att diskriminering på grund av sexuell läggning inte får ske, men däremot att diskriminering på grund av "personliga relationer" inte får ske.

Olle Blidholm jobbar med frågorna på IKEA, där man ser fyra framgångsfaktorer.

- Man behöver vara tydlig, mycket mer tydlig än vi trodde i början. Man behöver specialkompetens på det här området, inte bara folk som inte passar in någon annan stans. Och så behöver man lokal närvaro, som kan sätta uppdraget i den lokala kulturen och språket. Och så behöver arbetet vara integrerat i affärerna från början.

- Varför gör ni det här? frågade moderatorn Pelle Törnberg.

- Det ligger mycket i vår företagskultur. Vi gör inte pengar direkt på det här, blev svaret från Olle Blidholm.

Standarden väntas distribueras i oktober eller november i år.

Vill du lära dig mer om hållbarhetsarbete och ISO 26000? Gå kursen Hållbarhetsarbetet och kommunikation – framstegen, bakslagen och framtiden.

Cision-TV intervjuar Sylvia Nylin om strategier i Almedalen.

För tredje året i rad höll PRECIS ett välbesökt seminarium om lobbying. PRECIS har gjort till sin mission att se till att lobbying diskuteras på åtminstone ett ställe under Almedalsveckan.

Men om man får tro paneldeltagarna så är det inte alls lobbying vi håller på med. Möjligen opinionsbildning.

- Jag vill invända mot rubriken på det här seminariet, eftersom man blandar ihop begreppen. I USA är lobbyister advokater som representerar en organisation gentemot politiker. Den typen av lobbying finns inte i Sverige. Att vi har direktkontakt i till exempel lagstiftningsfrågor i eget namn, det är unikt, sa Janerik Larsson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Helena Dyrssen, statssekreterare och chef för Folkpartiets samordningskansli, hävdade att lobbyisterna inte har koll på att saker och ting förändras i regeringskansliet, och att få har kunskap om var besluten i ett ärende fattas. Och även om hon tycker att kunskapen som förs fram är värdefull, och beskriver sig och sina kollegor som "en oexploaterad PR-resurs", så vill hon inte tillskriva lobbyismen någon större betydelse när det kommer till kritan.

- Centerns omsvängning i kärnkraftsfrågan har ju lyfts fram som framgåningsrik lobbying av Svenskt Näringsliv, men om man verkligen hade lyckats hade det ju varit något som alla partier hade blivit överens om. Det här var en förändring som debatterats inom partiet länge, säger hon.

Karantän för politiker som vill arbeta i näringslivet och registrering av lobbyister är, liksom tidigare år, inte några populära begrepp i PRECIS-kretsen. Däremot trodde panelen på mer specialisering och professionalisering i framtidens PR-värld.

Seminariet omskrevs också i Dagens Media.

Man kan helt klart vara på sämre ställen en kväll i juli. Många bra möten och seminarier idag.

Och om cyklandet fortsätter i den här omfattningen kommer jag dessutom att komma hem till huvudstaden med mycket vältrimmade lår.

Cision gör tv i Almedalen genom att intervjua en del av alla de pr-proffs som finns i Almedalen. Så småningom kommer även Sylvia att dyka upp där.